SO-ÄMNEN


ARBETSPLAN FÖR SO-ÄMNENA PÅ KVARNBYSKOLANS

Följande moment är exempel på vad som kan tas upp i undervisningen under högstadiets tre år. Självklart kan moment flyttas från ett år till ett annat om omständigheterna så fodrar. Undervisande lärare och klass bestämmer.

SAMHÄLLSKUNSKAP

År 7

Samhällskunskap ska förbereda eleverna att leva och verka i ett demokratiskt samhälle. Eleverna ska också ges de verktyg som behövs för att fungera i samhället. I år 7 tar vi vår utgångspunkt i ungdomars verklighet och studerar främst Sverige.

 Följande m Följande moment kan studeras under årskurs 7:

Att vara ung idag
Miljö Miljö
Lag och rätt
Privatekonomi

År 8

År 8 lägger en tonvikt på Sveriges politiska system och den tredje statsmakten, media.

Följande moment kan studeras under år 8: År 8 lägger en tonvikt på Sveriges politiska system och den tredje statsmakten, media.

Följande moment kan studeras under år 8:

Miljö och livsstil

År 9

 Nians kurs blickar ut mot omvärlden, och kopplar därför i många stycken ihop samhällskunskap och geografi. I högstadiets senare del är det också mycket viktigt att eleverna håller sig orienterade i händelserna runt om i världen.

Följande moment kan studeras under år 9:

År 9

 Nians kurs blickar ut mot omvärlden, och kopplar därför i många stycken ihop samhällskunskap och Arbeta för fred och frihet

BEDÖMNING FÖR ÄMNET SAMHÄLLSKUNSKAP

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet samhällskunskap skall utgå ifrån elevens förståelse av hur människor påverkar och påverkas av det samhälle de lever och verkar i. Bedömningen avser elevens förmåga att analysera och problematisera både samspelet mellan levnadsförhållanden och livsmönster inom landet och i olika länder och frågor som rör politik, ekonomi, rätt och rättigheter.

BEDÖMNING FÖR ÄMNET SAMHÄLLSKUNSKAP

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet samhällskunskap skall utgå ifrån elevens förståelse av hur människor påverkar och påverkas av det samhälle de lever och verkar i. Bedömningen avser elevens förmåga att analysera och problematisera både samspelet mellan levnadsförhållanden och livsmönster inom landet och i olika länder och frågor som rör politik, ekonomi, rätt och rättigheter.

Vid bedömningen skall elevens kunskaper om demokratiska värden, traVidare skall i bedömningen ingå elevens insikt i hur olika människors normer och värderingar, kulturer och traditioner samt olika sätt att utforma sina liv, har historiska rötter.

Mål för år 7

EEleven ska känna till de grundläggande demokratiska friheterna för att kunna tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt i skolan. Eleven ska förstå innebörden av det grundläggande norm- och rättssystemet i Sverige. Eleven ska börja reflektera över ekonomin samt medians roll i samhället med utgångspunkt från dem själva.

Betygskriterier för år 8-9

GODKÄND

Eleven

känner till grundläggande mänskliga rättigheter och skyldigheter skyldigheter

kan reflektera över människors villkor och hur dessa skiftar utifrån kön och social och kulturell bakgrund

förstår de gemensamma och grundläggande demokratiska värden som vårt samhälle vilar på samt kan tillämpa ett demokratiskt arbets- och beslutssätt

har grundläggande kunskaper om det svenska styrelsesättets framväxt och samhällssystemets uppbyggnad samt förstår innebörden av det grundläggande norm- och rättssystemet i Sverige

har kunskaper om internationella förhållanden samt kan diskutera relationer och samarbete i ett globalt perspektiv

har kännedokan använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika källor och opinionsbildare samt redovisa resultatet

VÄL GODKÄND

Eleven

har kunskap om grundläggande demokratiska värden och hur dessa värden tar sig olika uttryck dläggande demokratiska värden och hur dessa värden tar sig olika uttryck

analyserar och resonerar om viktiga samhällsfrågor och deras betydelse för den framtida utvecklingen

Kan resonera om och förstår det demokratiska samhällets framväxt och hur individens rättigheter och skyldigheter har utvecklats

beskriver hur individers och gruppers normer är beroende av kulturformer och  samlar in fakta om samhällsfrågor från olika källor, värderar och drar slutsatser av dessa fakta

MYCKET VÄL GODKÄND

Eleven

urskiljer och reflekterar över samband mellan samhällsförändringar och olika politiska värderingarssa fakta

MYCKET VÄL GODKÄND

Eleven

urskiljer och reflekterar över samband mellan samhällsförändringar och olika politiska värderingar

 reflekterar över händelser i samhället och ger förslag på vägar för individen att påverka beslut

 jämför normer och värderingar i förhållande till kulturformer och traditioner samt analyserar hur olika uppfattningar och konflikter kan uppstå

 analyserar och diskuser samhällsfrågor ur olika perspektiv, visar på samband, gör överväganden och argumenterar för en ståndpunkt

RELIGIONSKUNSKAP

År 7

I år 7 tar vi vår utgångspunkt i de mänskliga behoven att söka svar på "livsfrågor" som vi då gemensamt definierar. Genom att läsa om och lära av mänsklighetens tidiga historia söker vi ge en bild av hur livsåskådningar och livsmönster vuxit fram.

 Följande moment kan studeras under år 7 :

Myters uppbyggnad och betydelser IGIONSKUNSKAP

År 7

I år 7 tar vi vår utgångspunkt i de mänskliga behoven att söka svar på "livsfrågor" som vi då gemensamt definierar. GBibelns uppbyggnad och betydelse

År 8

I år 8 sätter vi "eleven i nutid" i centrum. Genom att låta eleven möta sin omvärld och dess idéströmningar söker skolan få eleverna att tänka efter och därmed ge dem chanser att forma sina egna åsikter.

Följande moment kan studeras under årskurs 8: Grekisk mytologi

Nordisk mytologi

Bibliska texter (Gamla Testamentet)

Bibelns uppbyggnad och betydelse

ÅÅr 8

I år 8 sätter vi "eleven i nutid" i centrum. Genom att låta eleven möta sin omvärld och dess idéströmningar söker skolan få eleverna att tänka efter och därmed ge dem chanser att forma sina egna åsikter.

Följande moment kan studeras under årskurs 8:

Nya Testamentet med tonvikt på Jesu Genom att studierna knyts till aktuell samhällsdebatt fokuseras runt frågan om människovärdet. Frågeställningar rörande ansvar ? skuld, människor och miljö, framtidstro ? framtidstvivel, fred ? frihet, födelse ? död, abort, dödshjälp, genteknik, arbetets etik, mobbning, kärlek, sexualitet, våldets ansikte, kroppsfixering, skönhetsideal.

År 9

I år 9 sätter vi hela världen i fokus. I vårt mångfaldssamhälle är det av vikt att livsåskådningar och kulturbrytningar belyses och tas upp i öppna samtal. Våra utgångspunkter är att genom samtal fånga upp det som upplevs angeläget hos eleverna att bearbeta.

Följande moment kan studeras under år 9 nd andra religiösa urkunder. Eleven får möta Bibeln i religionsvetenskapligt sammanhang, där man studerar och tolkar texten utan att blunda för dess motsättningar.

Genom att studierna knyts till aktuell samhällsdebatt fokuseras runt frågan om människovärdet. Frågeställningar rörande ansvar ? skuld, människor och miljö, framtidstro ? framtidstvivel, fred ? frihet, födelse ? död, abort, dödshjälp, Konfrontationer med olika etiska dilemman för att träna ställningstagande

BEDÖMNING FÖR ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP

Bedömningens inriktning

Elevens reflektioner angående frågor om rätt och orätt, rättvisa och relationer samt frågor kring livets ursprung, mål och mening, synen på människa och samhälle samt frågor om gudstro och gudsuppfattning skall ligga till grund för bedömningen av hans eller hennes kunskaper i ämnet. eleverna att bearbeta.

Följande moment kan studeras under år 9

Olika aspekter på begreppet religion
Kännetecken på en livsåskådning
Kännedom om grundtankarna inom ateism, naturalism, humanism, marxism, nazism
Naturfolks religioner Hinduism Buddhism Islam Judendom, Kristendom och Islam i Dessutom skall bedömningen gälla kunskaper om andra religioner. Härvid skall särskilt förmågan att uppfatta och förstå grundläggande likheter och skillnader mellan olika religiösa traditioner och olika icke?religiösa livsåskådningar beaktas.

Mål för årskurs 7

Eleven skall lära känna hur människor har tänkt och tänker om hur världsalltet har kommit till. De skall lära känna och förstå hur det antika tänkandet har påverkat vårt liv genom litteratur, konst, musik, filosofi, vetenskap och teater. Eleven skall kunna reflektera över och formulera sig kring för människan viktiga livsfrågor. Eleven skall lära sig att kunna återge grundtankarna i Gamla Testamentet.

Betygskriterier för år 8-9

GODKÄND

Eleven skall

kunna reflektera över och kunna formulera sig kring för dem viktiga livsfrågor ormulera sig kring för dem viktiga livsfrågor
ha kunskap om kristen tro och livsuppfattning med utgångspunkt i Bibeln
ha kunskap om kristna traditioner som de visar sig i kyrkoår, högtider, gudstjänstliv och symboler.
ha kännedom om de stora världsreligionernas tro och livsuppfattning och kunna urskilja karakteristiska drag i religiösa föreställningar och myter från olika tider och religioner
känna till grundtankarna i någon icke-religiös livsåskådning

Så här konkretiseras detta krav på Kvarnbyskolan

Eleven skall

med stöd kunna redogöra för livsfrågor
i viss mån kunna reflektera och argumentera omkring dessa livsfrågor och hur de ha en tydlig kunskap om hur traditioner och synsätt baserade på Bibeln påverkat det svenska samhället

VÄL GODKÄND

 Eleven kan upptäcka etiska problemställningar, bearbeta dem och diskutera konsekvenserna av alternativa ställningstaganden i etiska valsituationer
kan reflektera kring tros- och livsfrågor och argumentera för olika uppfattningar och förstå skilda synsätt

VÄL GODKÄND

 Eleven kan upptäcka etiska problemställningar, bearbeta dem och diskutera konsekvenserna av alternativa ställningstaganden i etiska valsituationer
kan reflektera kring tros- och livsfrågor och argumentera för olika uppfattningar och förstå skilda synsätt
förstå hur t ex en religiös tro kan ge vägledning och skapa mening och sammanhang i människornas liv
uppfattar, tolkar och granskar kritiskt aktuella symboler och symbolhandlingar
har kunskap om symboler, riter, berättelser och trosuppfattningar i den judiskt - kristna traditionen
känner till olika former av religiöst liv i närområdet och dess omgivning
kan förklara hur musik, litteratur och socialt liv påverkats och påverkas av en förmåga att använda sina kunskaper i andra större ämnesövergripande projekt

MYCKET VÄL GODKÄND

Eleven skall

reflektera över, utveckla och fördjupa sina kunskaper om religiösa, etiska och existentiella frågor som grund för egna ställningstaganden

Eleven visar

en förståelse och förmåga till kritiskt förhållningssätt i sina reflektioner
en visad bredd av faktiska kunskaper i sitt redovisande av olika tros ? och livsåskådningar
en förmåga att använda sina kunskaper i andra större ämnesövergripande projekt

MYCKET VÄL GODKÄND

Eleven skall

reflektera över, utveckla och fökunna självständigt gå in i en debatt om livsfrågor och på ett respektfullt sätt kunna argumentera för sina åsikter och insiktsfullt bemöta motargument

HISTORIA

Ämnet historia utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se sig själv och företeelser i nutiden som ett led i ett historiskt skeende. Det ska också stimulera elevens nyfikenhet och lust att leva sig in i gångna tider och se hur människorna levde då. Detta kan hjälpa till att förstå nutiden och anlägga ett framtidsperspektiv.

År 7

I år 7 studeras de första människorna och forntiden fram till antiken.

Följande moment kan studeras under år 7. ör olika trosinriktningar därför att det egna intresset har uppmuntrat till än mer fördjupat studium
kunna självständigt gå in i en debatt om livsfrågor och på ett respektfullt sätt kunna argumentera för sina åsikter och insikts                          Romarriket.

År 8

I år 8 inriktar vi oss speciellt på 1800-talet. Eleverna får då ökade möjligheter att förstå nutiden och varför nutidens samhälle ser ut som det gör.

Följande moment kan studeras under år 8. kan hjälpa till att förstå nutiden och anlägga ett framtidsperspektiv.

År 7

I år 7 studeras de första människorna och forntiden fram tillNorden under 1800-talet.

År 9

Under år 9 studerar vi 1900-talet och nutidshistoria. Vi vill nu stärka ett kritiskt tänkande och analytiskt betraktelsesätt för att öka förståelsen av vår egen tid.

Följande moment kan studeras under åk 9:                       Vår egen tid ? Det kalla kriget, koloniernas frihet, den nya världsbilden.

BEDÖMNING FÖR ÄMNET HISTORIA

Bedömningens inriktning

En grund för bedömningen i ämnet historia är elevens kunskap om de historiska förloppen och förmåga att diskutera deras orsakssammanhang och komplexitet som en utgångspunkt för förståelse av nutiden. möjligheter att förstå nutiden och varför nutidens samhälle ser ut som det gör.

Följande moment kan studeras under år 8.

Industrialismens genombrott
Franska revolutionen och Napoleontiden.
Ideologier: socialism, liberalism, konservatism, nationalism, imperialism.
Norden under 1800-talet.

Elevens förmåga att själv studera något historiskt material och förmåga att analysera och bedöma detta skall vägas in i bedömningen.

Mål för år 7

 Eleverna ska känna till den historiska utvecklingen i några ledande världsmakter förr. De ska ha insikt i hur människor levde och försörjde sig i forntiden och antiken. De ska också kunna identifiera och reflektera kring några olika händelser eller skeenden i forntiden och se hur dessa påverkat vår egen tid.

Betygskriterier för år 8-9

GODKÄND

 Eleven ska

kunna redogöra för viktiga händelser och känna till personer, idéer och förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder. skap om de historiska förloppen och förmåga att diskutera deras orsakssammanhang och komplexitet som en utgångspunkt för förståelse av nutiden.
En annan bedömningsgrund är elevens förmåga att utifrån beskrivningar av historiska skeenden och förlopp reflektera över likheter och olikheter mellan skilda epoker.
Elevens förmåga att se samband i förfluten tikunna reflektera över hur information och propaganda har använts förr och används idag som medel för påverkan.

VÄL GODKÄND

 Eleven

kan själv bedöma vad som är betydelsefulla historiska skeenden,
Elevens förmåga att själv studera något historiskt material och förmåga att analysera och bedöma detta skall vägas in i bedömningen.

Mål för år 7

 Eleverna ska känna till den historiska utvecklingen i några ledande världsmakter förr. De ska ha insikt i hur människor levde och försörjde sig i forntiden och antiken. De ska också kunna identifiera och reflektera kring några olika händelser eller skeenden i forntiden och se hur Gör egna studier som bygger på olika källor samt sammanställer resultaten, drar slutsatser och presenterar arbetet.

MYCKET VÄL GODKÄND

 Eleven

Kan med ett urval av händelser ge en helhetsbild av ett betydelsefullt historiskt skeende. förändringar i den historiska utvecklingen i Sverige, Norden och Europa samt kunna jämföra med andra länder.
känna till utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker. Utvecklar genom studier utifrån historiska begrepp egen ny kunskap och använder denna i det egna arbetet.

GEOGRAFI

 Geografi skall ge eleven kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Ämnet skall stärka elevens rumsuppfattning och öka hennes kunskaper om olika platser och områden och deras belägenhet.

Årskurs 7

 I år 7 studerar vi främst naturgeografi

Följande moment kan studeras under år 7: används idag som medel för påverkan.

VÄL GODKÄND

 Eleven

kan själv bedöma vad som är betydelsefulla historiska skeenden,
kan placera dem i Världens klimat och växlighet

År 8

 I årskurs 8 ligger tonvikten på de nordiska länderna. Eleverna ska öka kunskaperna om och respekt för grannländernas levnadsvillkor och levnadssätt.

Följande moment kan studeras under år 8 Följande moment kan studeras under år 8

Nordens naturlandskap
Nordens befolkning och bosättning
Energikällor

År 9

 I år 9 är det världen som står i fokus. Eleven ska bli medveten om hur det ser ut i andra delar av världen och förstå vilka problem som många människor står inför.

Världens befolkning m hur det ser ut i andra delar av världen och förstå vilka problem som många människor står inför.

Världens befolkning
Världshandeln

BEDÖMNING I ÄMNET GEOGRAFI

Bedömningens inriktning

Bedömningen i ämnet geografi gäller elevens insikter i och förståelse av samspelet mellan människa och miljö. Den skall avse såväl samspelet i olika delar av världen som sambanden mellan olika naturgivna och samhälleliga processer. Detta avser hur människan använder och förändrar naturen och hur naturförhållanden ger möjligheter och begränsningar för människorna. naturförhållanden ger möjligheter och begränsningar för människorna.
 
I bedömningen skall även innefattas elevens insikter i hur platser och regioner länkas samman och varför skillnader och beroenden mellan regioner växer fram och förändras. Vidare gäller bedömningen i geografi elevens förmåga att arbeta med globen och kartan och därifrån dra slutsatser. Även elevens kunskaper om geografiska förutsättningar och konsekvenser med avseende på resurstillgångar och resursanvänBedömningen innefattar kunskapskvaliteter som kritiskt tänkande, värderingar av konsekvenser och alternativ samt reflektion. Även förmågan att göra egna observationer och mätningar samt former för förmedling av tankar, kunskaper och slutsatser skall beaktas. Elevens förmåga att använda kunskaper och förståelse för att göra slutledningar i aktuella situationer ingår i bedömningen.

Mål för år 7

Eleven ska ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, läges- och storleksrelationer. Eleven ska genom kartjämförelser kunna dra slutsatser om natur och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. Eleven ska kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter, ge exempel på hur människors handlingar påverkar miljön och vilka alternativ det finns. Eleven skall också känna till hur naturen formar och förändrar landskapet samt känna till huvuddragen i klimat- och vegetationszoner i världen.

Betygskriterier för år 8 - 9

GODKÄND

Eleven ska

ha kunskaper om världskartan och känna till viktiga namn, läges- och storleksrelationer, hitta på globen och genom jämförelser kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkorna till viktiga namn, läges- och storleksrelationer, hitta på globen och genom jämförelser kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor

förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter, ge exempel på hur människors handlingar påverkar miljö och visa på olika alternativ i miljöfrågor.

 ha kännedom om hur människor lever och arbetar i skilda miljöer i världen och om faktorer som påverkar dessa förhållanden samt reflektera över möjligheter till förändringar.

ha kunskaper om några av de viktigaste naturgivna processerna som formar och förändrar landskapet och känna till huvuddragen vad gäller klimat- och vegetationszonerna i världen.

kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information, göra mätningar och iakttagelser och själv göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter.

VÄL GODKÄND

 Eleven

känner väl till världskartans huvuddrag och hur världsbilden har utvecklats, har goda namnkunskaper och drar slutsatser om avstånd och lägesrelationer. att arbeta med geografisk information, göra mätningar och iakttagelser och själv göra kartor, bilder och diagram samt skriva texter.

VÄL GODKÄND

 Eleven

känner väl till världskartans huvuddrag och hur världsbilden har utvecklats, har goda namnkunskaper och drar slutsatser om avstånd och lägesrelationer.

arbetar med specialkartor över natur och samhällen, jämför förhållanden, finner samband och drar slutsatser om människors levnadsvillkor i olika områden.

förklarar hur människor lever och arbetar i skilda miljöer, utifrån såväl naturförhållanden och resurstillgångar som samhälleliga förhållanden.

beskriver olika klimattyper samt olika händelseförlopp som bygger upp och bryter ner naturlandskapet.

ser växelspelet mellan mark, vatten och klimat vad gäller vegetation och odlingsmöjligheter och fgör egna observationer och mätningar, använder centrala geografiska begrepp och sammanställer och presenterar egna studier med hjälp av geografiskt material.

MYCKET VÄL GODKÄND

 Eleven

jämför förutsättningar, ser samband och förklarar skillnader mellan olika platser eller områden vad avser överlevnad och miljöpåverkan. länkar samman platser och regioner.

 identifierar samband mellan befolkningstillväxt, urbanisering och användning av naturresurser samt reflekterar över konsekvenser av användning av alternativa resurser.

gör egna observationer och mätningar, använder centrala geografiska begrepp och sammanställer och presenterar egna studier med hjälp av geografiskt material.

MYCKET VÄL GODKÄND

 Eleven

jämför förutsättningar, ser samband och förklarar skillnader mellan olika platser eller områden vad avser överlevnad och miljöpåverkan.

studerar med hjälp av geografiska teorier och metoder lokala förhållanden i ett globalt perspektiv eller omvänt, och använder därvid sina kunskaper i nya sammanhang, definierar problem och drar slutsatser.

deltar och argumenterar i diskussioner om villkor för människors materiella liv, överlevnad och miljöansvar med stöd av geografiska kunskaper och ett geografiskt tänkande.